Istravstiden
Tåsjötravet – en folkfest i hästsportens tecken
Årets Tåsjötrav gick i fredags och lördags samt i går som ett ”tredagarsslag” på Hotingsjöns is. Liksom de flesta trav i Norrland har det i Tåsjö sin särskilda färg och prägel, kanske närmast som en fjällbygdens vinterfest i förening med mönstring av denna bygds hästmaterial. Hotingbanan kan visserligen inte redovisa de stora folkmassorna och de stora folkmassorna och de stora totoomsättningarna, men i stället har Tåsjö hästavelsförening förmått bibehålla sitt återkommande evenemangs ursprunglighet som en lantligt betonad kraftmätning. Utom den sportsliga behållningen ger dessa travdagar ett rent sällskapligt utbyte – man har tillfälle att träffa varandra, dryfta gemensamma angelägenheter och förnya gamla vänskapsband, vilket i dessa väg- och kommunikationsfattiga trakter inte ligger inom de vardagliga möjligheternas gräns.
Travet bjöd över lag på god och rejäl sport, skarpa men juste förda strider och arrangemangen kan nte några vägande anmärkningar göras. Ett fall av stängning i upploppet förekom, som emellertid omedelbart beivrades av domarenämnden genom att syndaren bötfälldes. Honom till straff och androm till varnagel… Vare det dock sagt, att tio lopp på en dag – inledningsdagen – är absolut för mycket av det goda då det bl. a. begränsade totalisatorutrymmen fordrar rätt långa intervall emellan löpen för att alla skall hinna satsa på ”rätt häst”. Måste banan till råga på allt plogas, så går det som i fredags, att avvecklingen fordrar närmare sex timmar. I rättvisans namn bör dock arrangörerna fritas från en del av skulden, ty kuskarna sölade i flera fall mera än lovligt både vid defilering och uppställning. I det avseendet har publiken rätt att fordra punktlighet. Det hela vinner, inte minst stämningsmässigt, av större koncentration.
FÖRSTA TRAVDAGEN
Var ur väderlekssynpunkt en blandning på gott och ont – solsken växlade med lätt snöfall och den byigt-kalla nordvästan blev allt vad det led mot kvällskröken alltmera besvärande. Banan var i tyngsta laget sedan det första loppen avverkats. Den till omkring 1.000 personer uppgående publiken omsatte 10.8963 kr på toton, varav 5.863 kr på vinnare och 5.000kr på plats. De små insatserna dominerade stort. Inga knallodds noterades, högsta utdelning – kr 6:96 pr riksdaler – gav Majbris, ägare Mats Alexandersson i Karbäcken, och säkert körd av traventusiastiske nämndemannen J. Alexandersson. Av de anmälda hästarna uteblev ett rätt betydande antal, i vissa lopp närmare 50 procent, vilket gav två vinstchanser på plats. Inledningsdagen förekom blott två diskningar för orent trav.
FÖRSTA LOPPET, treåringarnas över 1,000 meter, såg Majbris i front ända till omkring 100 meter från mål, då Sickan attackerade, pressade sig i bredd och kort före mållinjen förbi – men i galopp. Det blev ”hängning”, men Sickan kommer säkert igen liksom även Kri-Kri, som visade vägvinnande trav.
ANDRA LOPPET, snabblopp för nordsvenska och kallblodiga hästar över 2,000 meter, trasslade till sig i starten och när flaggan äntligen föll noterades grov tjuvstart av Hov-Dido och Lillgreta. Fältet kallades tillbaka, men i den hårda vinden hörde inte all körarna klockan utan gick på i ullstrumporna långt in på första långsidan. Förnyade starten lyckades, varefter loppet suveränt behärskades av Lillgreta efter elegant körning av Kasper Andersson, Hackås.
TREDJE LOPPET över 2,000 meter för lanthästar såg Lenny som segrare före Valdis, som ledde i ögonfägnande stil ända in i upploppskurvan, men måste ändå kapitulera för Lennys stronga finish.
FJÄRDE LOPPET, likaså för lanthästar över 2,000 meter, blev en spännande uppgörelse med dramatisk uppladdning i upploppet. Efter halva löpet ledde Valdora, följd av Dolly som sög in meter efter meter för att i sista kurvan ta ledningen. Loppet syntes avgjort, men då klockan ringde, stormade Valdora fram på nytt och segrade säkert om än knappt. Då täthästarna befann sig blott några tiotal meter från mål och i avgörande kamp, kastades från publiken en hatt, som singlade ned på isen i höjd med hästarnas huvuden. Både hästarna och körare irriterades märkbart, dock inte i sådan grad att tilltaget skulle ha inverkat på det rättvisa resultatet. Hade någon av hästarna skyggat, så hade olyckan lätt varit framme.
FEMTE LOPPET, hastighetslopp över 2,000 meter, präglades efter sträckan av hårddragning mellan Anja med Teodor Nilsson och Monty, som den förra i upploppet avgjorde till sin fördel, icke minst genom Erik Dahlins i Brattbäcken taktiskt väl avvägda körning.
SJÄTTE LOPPET över 2000 meter för nordsvenska hästar blev ett relativt lätt byte för Valdis, men Valdora – som gav segraren 108 meter – gjorde en fin upphämtning. Trea blev Bruna II efter tjuvstart.
SJUNDE LOPPET, försökslopp över 2,000 meter liksom föregående, behärskade Irja tämligen ohotad i upploppet före Blacka och Järven, den senare tungt handikapbelastad, men finfint körd av yngste kusken, Bengt Hopstadius i Järvnäset.
ÅTTONDE LOPPET, 2000 meter för lanthästar, blev en rafflande uppgörelse mellan Björkötindra, Myrra och Stella i nämnd ordning. Segrande Björkötindra torde dock ha tjuvat sig till ”flygande start”.
NIONDE OCH TIONDE LOPPEN var kälklopp över 2,000 meter, valfritt åkdon, dock ej sulky eller kakela. Ekipageparaden visade upp både åldriga och typolika åk och i själva löpet visade körarna långt mindre rutin än då det gällde forcera banan i sulky. Avdelning A kördes hem i knappaste laget av Siva före Nora och Munter II, medan Bruna II visade sig överlägsen i B-avdelningen.
ANDRA TRAVDAGEN
– log marssolen rätt inbjudande under större delen av löpen, men lockade inte mera publik än föregående dag till ”sadelplats”. Dagens sju lopp – kvantiativt alldeles tillräckligt – klarades av på fyra timmar, bl. ab. tack vare inskrivningskontrollantens, hemmansägare And. Hopstadius, energiska arbete, som fick ruljangsen att gå undan i snabb takt från volten. Kamrer O. Sehlberg, som är värde en extra blomma som snabbräknande totochef, omsatte 7,682 kr, varav 4,007 på vinnare och 3,675 på plats. Föregående dags oddsrekord slogs eftertryckligt. Myrra i A. Dahlsjös minneslpp gav 8:60 och Tindra i försöks lopp 6 hela 10:65. I ett par fall var manfallet bland de anmälda så stort, att saken måste påtalas. Av 14 anmälda i vardera loppen 3 och 9 uteblev nio, vittnande om en oansvarighet som tarvar ändring, om man vill behålla Tåsjötravets popularitet. Banan var i gott skick efter nattens köldgrader, ehuru vattning förekom i kurvornas innerkanter. Två ”hängningar” förekom, båda fullt berättigade, och ytterligare en eller annan hade kanske inte skadat, men med bandomarens placering var det omöjligt att konstatera förseelser efter sista upploppssträckan, där hästarna försvann i den bakgrund, som publiken gav. Bandomaren, nämndeman J. Alexandersson, assisterad av jordbrukare P.G. Lif och byggmästare K. Sandin, ansåg sig under rådande omständigheter böra hylla satsen – ”bättre fria än fälla”.
1 LOPPET för unghästar över 1,100 meter motsågs med stort intresse, dels emedan hela unghästeliten ställde upp, dels emedan löpet även gällde statens avelspris Bland de startande befann sig föregående dags segrare Majbris och arga konkurrenten – diskade ettan Sickan, som av många ansågs ha rönt ett hårt öde på inledningsdagen. Dessa både förlorade dyrbar terräng genom att Sickan ställde till en del oreda och handikaptyngda Majbris inte kom förbi. Alexandersson med Majbris bevakade sedan efter sträckan snabba Sickan alltför ensidigt och när denna för dagen inte alls visade vanliga takter blev det ingen draghjälp. På borte långsidan ledde Kajsa Jung, följd av stilrent travande Kri-Kri, vars körare Tage Holmgren gjorde en fin insats. I upploppskurvan speedade Kri-Kri i front och gick i mål som säker segrare. Kajsa Jung blev tvåa med Bella-Häll tätt i faggorna. Majbris gjorde en bra upphämtning ur mittfältet, men kunde inte ingripa i slutstriden och fick nöja sig med fjärde plats.
2 LOPPET, snabblopp över 2,000 meter, blev en klassisk uppvisning av elegant travande hästar och gentlemannamässigt körande kuskar. Hästarna gick sitt eget lopp i rivande fart, omärkligt anmanade av körarna, av vilka ingen gjorde minsta ansats att använda spöet. – Efter en tjuvstart kom fältet i väg. Anja synbarligen bäst. På första långsidan ledde Monty före Hov-Dido, men flyfotade Lillgreta kom svävande i bakgrunden och lät redan då ana, vem segern tillhörde. Under andra varvet gick hon i fatt konkurrenterna för att utan svårighet ta ledningen i upploppskurvan. Monty, körd av ägaren Theodor Nilsson i Skansnäset, är värd erkännande för sin fightingspirit i upploppet. Gladälven blev trea och Hov-Dido fyra, medan Anja gick ur i utsiktslös position. Lillgreta dokumenterade sig med denna andra meriterande seger son Hotingssjöns ”isprinsessa” och Kasper Andersson, Hackås, var glad som prinsen i sagan.
3 LOPPET över 2,000 meter för lanthästar såg till en början Daga i täten, följd av Lisa och Blacka, av vilka den senare arbetade sig fram för att leda i upploppskurvan . Valdora som hittills legat avvaktande, kom nu med en stark finish, på vilken Blacka inte kunde svara. Att Blackas körare därvid tog till piskan på ett sätt, som inte kan tolereras varken på travbanor eller annorstädes bör klart och tydligt sägas ifrån. Och vad tjänade den meningslösa saxningen till? Valdoras seger var mäkta populär, liksom ägaren – Lillemor Forsberg i Östersund.
4 LOPPET, klasslopp över 2,000 meter, såg blott fyra hästar vid starten. Sedan Monty haft ledningen , hotad av Anja, gjorde Fingalpojken sitt eget lopp och vann säkert med Anja, Gladälven och Monty på platserna.
5 LOPPET, A. Dahlsjös minneslopp över 2,000 meter, dominerades på första varvet av Järven, följd av Myrra och Björkötindra, som dock orent travande föll tillbaka. I upploppet tog Myrra chansen och segrade säkert över Järven och Vega-Pirat, som gjort en grann upphämtning.
6 LOPPET, försökslopp över 2,000 meter, blev trots det svaga fältet (fem hästar) spännande och utgången var oviss långt in i upploppet. Tindra, Valdis och Irja löd ordningsföljden, då finishen började. I upploppet växlade Tindra och Valdis i ledningen – och det syntes hugget som stucket vilkendera som först skulle nå den räddande mållinjen, men så föll Valdis (etta i mål) i galopp och hamnade i tornet. Segern gick åt rätt håll – Tindra med ägaren Per Flodin i Skansholm var ärligt värda fru Fortunas gunst.
7 LOPPET – kälklopp över 2,000 meter – såg Munter, Bruna II och Nora omväxlande i ledningen och vanns säkert av Bruna II med Munter och Siva på platserna. Brunte II ”hängdes”.
TREDJE DAGEN
– var kall och blåsig, men den trogna travpubliken – konstant omkring 1,000 personer – infann sig de dåliga betingelserna till trots. Omsättning på toton nådde till 11,151 kr, varav 6,721 kr på vinnare och 4,430 på plats. Dagens sensation var att Monty med Theodor Nilsson i sulkyn lämnade Lillgreta bakom sig i snabbloppet. Majbris med J. Alexandersson som körsven förnyade i större nordsvenska treårsloppet sin seger över Sickan och de övriga snabbfotade unghästarna, medan Hovdido i hastighetsloppet visade sitt rätta kunnande.
L.q